Historia

Kisa Biodlarförening

Kisa Biodlarförening

1924 -2004

 

Den 7 september 1924 träffades man hemma hos stationskarl Karl W Jacobsson i Slätmon på initiativ av denne och Karl Larsson, Linneberg. Det beslutades att bilda Slätmons Biodlarförening. Waldor Jacobsson blev vald till ordförande i interimstyrelsen. Karl Larsson sekreterare och kassör, Albin Karlsson, Gatkullen vice ordf. Oskar Frode, Skogelund vice sekr. -Dessutom beslutade man att hålla ett möte i november. Enligt matrikeln betalades ett antal medlemsavgifter den 25 november och troligen hade man ett möte då, som inte finns protokollfört.

Den 11 januari 1925 gick det mera formellt till hemma hos Albin Karlsson i Gatkullen. Här beslutades om en årsavgift på 4 kronor, man skulle ha möten i januari och juni varje år, stadgar skulle utarbetas till nästa möte. (Detta blev inte av förrän 1976, då detta diskuterades på årsmötet. Året därpå fick föreningen sina första egentliga stadgar.) På januarimötet 1925 beslutades även att köpa hem glasburkar gemensamt. Waldor Jacobsson valdes till ombud på Länsförbundets årsmöte med Karl Larsson som suppleant. Sommar mötet detta år blev aldrig protokollfört.

Den 17januari 1926 träffades man i Slätmon och bestämde om sommarmöte med gästinstruktör .Kaffe, biprat och orgelspel hörde till mötets muntrationer.

13 juni l926 träffades man i Linneberg varvid beslut fattades om att köpa in och lotta ut en italiensk bidrottning 50 öre kostade den lotten. Joel Rulander, Tjustad blev den lycklige vinnaren. Vinsten förenades med förpliktelse att lämna en ung italiensk drottning till föreningen året därpå. Detta var kanske starten på framtagandet av “det gula Kisabiet”. Utlottningen har allt sedan dess skett på somrarna.

Den 8 januari 1928 bestämdes att tidigarelägga vintermötet till november.

1933 startade diskussionerna om att starta en honungsförsäljningsförening .I länet fanns detta år 6500 bisamhällen, vilka i medeltal gav 11 kg per samhälle. Sockret som dessa bin konsumerade var tillsammans 45 ton. (17 år senare 1950 fanns 2434 medlemmar i Länsförbundet, 21 245 bisamhällen med en produktion av 18 kg per samhälle .1992 var antalet samhällen nere i 4890 med en skörd av 49 kg per samhälle och antalet medlemmar var 988 st.)

Kassaredovisningen 1934. Inkomster 70:85 Utgifter 49:05

1935 gjordes första försöken med drottningodling hos Larsson i Linneberg .3 kronor styck skulle de kosta. Larsson garanterades 5 kronor i inkomst om försöket misslyckades. Hur det gick finns inte nedtecknat. Detta år fick länet sin första bitillsyningsman. Slätmons Biodlarförening företog denna sommar sin första sommarresa - den 7 juli till Österbymo. A Hane startade försöket att ordna med utbud av honung.

1937 bytte föreningen namn till Kisaortens Biodlar förening

1945 höjs årsavgiften från 4 till 6 kronor.

1951 införs första obligatoriska honungsbedömningen för att få etiketter

Deltagarna på möten med kaffe skulle nu betala 1 krona för detta.. Om värden bjöd på kaffet tillföll inkomsten föreningen. Året var 1953.

1958 prövades två nya grepp Studiecirkel om biodling och gemensam transport till Mantorp.

1959 omnämns en ordförandeklubba som Karl Larsson tillverkat och skänkt till föreningens 35 år . Sigvard Jacobsson blir kassör och Knut Sågvall; länsavdelningsrepresentant påstår att Kisa Biodlarförening alltid varit väldigt aktiva med bl a reklamkampanj i skolorna som hade uppmärksammats i hela landet.

Dags för 35 - årsjubileum var det 1960. Detta firades 3juni i Linneberg. Karl Larsson berättade att hans biodling började med inköp av en styck svärm å 1:-. Han berättade även bisockret under första världskriget blandades med kolstybb eller sågspån.

1965 återigen jubileum hos Karl Larsson i Linneberg

Oskar Karlsson skänkte 1973 en demonstrationskupa till föreningen.

En av grundarna, Oskar Frode, var med när föreningen firade sitt 50-årsjubileum 1974

1979 började man planera för en föreningsbigård. Två år senare invigdes den.

1983 besöktes sommarmötet av 35 personer från Norrtälje biodlarförening och 41 st från Vetlanda -Sävsjö

l99l oroar beskattningsdiskussionema biodlarna. Kisa biodlarförening bygger separat slungrum.

1994 ordnas en utställning på biblioteket till 70 -års jubileet

1997 gjordes en resa till Julita med anledning av SBR:s 100 -årsjubileum.

1998 konstaterades varroa i Bigården

2000 Sigvard Jacobsson avled

2001 integrationsprojekt med EU-bidrag genomföres. Demokupa sätts upp i anslutning till Misterfalls askäng. Stadgarna revideras

2002 far föreningen en hemsida på Internet

2003 kom Tranås Bf på besök i Bigården där vi inte fick någon honung p.g.a. det dåliga vädret

2004 for vi till Eksjö -Södra Vedbo Bf och firade 80 -årsjubileum på Bygdegården i Kisa

Medlemssiffror

1925 finns det olika uppgifter om antalet medlemmar: minst 5 och högst 10

1930 betalade 7 personer medlemsavgiften

1936 var det 11 medlemmar och

1941 hade det blivit 20 medlemmar

1951 var det 36 vilket sjönk till 22 medlemmar 1954

1959 fick föreningen sin första kvinnliga medlem. Antalet medlemmar steg till 40 1979.

1984 var det 86 medlemmar och året därpå nåddes toppnoteringen 89 medlemmar.

1994 -61 1996 -57 2001 -53 2002 -60 2003 -57

 

Medlemsavgifter Honungspriser

1924 4 kr 2:30

1945 6 kr 7:-

1981 50 kr

1983 65 kr 10-20:-

1993 170 kr 16:-

2003 285 kr 30-50:-

 

BIN

Binas absolut viktigaste uppgift är att pollinera växter och därmed möjliggöra deras befruktning. Honungen är i sammanhanget biprodukt i dubbel bemärkelse. Det är brist på pollinerande insekter i den svenska naturen. Därför behöver den fler bin. Det är också brist på svensk honung. Vi måste importera stora mängder varje år.

 

Pollineringen ger fler blommor och kan bidra till att utrotningshotade växter lever vidare. Den ger även större skördar av frukt och bär. Inte bara i biodlarens trädgård utan också hos grannarna och i den omgivande naturen.

"Människan har fyra år kvar att existera om våra bin skulle försvinna."

Citat:

Albert Einstein.